Tänk på ditt senaste möte. Du gav ett snabbt svar för att hålla tempot uppe. Du lät någon annan ta ordet för att ge plats. Du var tyst en stund för att du tänkte.
Tänk dig sedan att dina kollegor beskrev samma möte. Skulle de se ett effektivt, generöst och eftertänksamt beteende? Eller skulle de se någon som avbröt, som verkade ointresserad och som inte bidrog?
De flesta av oss utgår från att vi själva vet bäst hur vi fungerar. Vi har ju tillgång till våra egna tankar, avsikter och förklaringar. Det visar sig vara både en fördel och ett problem.
Du och dina kollegor ser olika saker
Psykologen Simine Vazire har undersökt vem som känner en person bäst: personen själv eller människorna runt omkring. Svaret är att det beror på vad man frågar om.
När det gäller det som sker på insidan, till exempel oro och nervositet, är du själv den bästa bedömaren. Andra ser inte vad du känner.
Men när det gäller egenskaper som syns utåt och som vi gärna vill framstå positivt i, är det annorlunda. Där är andra ofta minst lika träffsäkra som vi själva och ibland mer. Anledningen är enkel: när vi bedömer oss själva står vår önskan att se bra ut i vägen.
Vazire kallar detta en asymmetri i självkännedom. Du och dina kollegor har inte samma bild i olika skärpa. Ni har olika bilder, eftersom ni har tillgång till olika information.
Avsikter syns inte, beteenden gör det
Det är här det blir intressant i arbetslivet. Du upplever dina avsikter. Dina kollegor upplever ditt beteende.
Det du vet om varför du gjorde något hjälper dig att förstå dig själv, men det gör det också svårare att se hur det landade hos andra. Den som ville spara tid kan uppfattas som otålig. Den som ville ge utrymme kan uppfattas som frånvarande. Ingen har fel, men bilderna skiljer sig åt.
Forskning om arbetsprestation pekar i samma riktning. Andras bedömningar av hur en person fungerar på jobbet har visat sig ha ett tydligt värde för att förutsäga faktisk prestation, ofta utöver vad personens egen bedömning ger.
Svaret är varken du eller de
Så vem ser tydligast hur du uppfattas på jobbet?
Det ärliga svaret är: ingen av er ser hela bilden på egen hand. Din självbild innehåller det andra inte ser, dina avsikter, dina skäl och din inre upplevelse. Andras bild innehåller det du inte ser, hur ditt beteende faktiskt landar.
Insikten finns i glappet mellan bilderna. Det är där man hittar både blinda fläckar och outnyttjade styrkor, och det är där utveckling blir konkret.
Så arbetar IDI med glappet
IDI (Interpersonal Dynamics Inventory) bygger på just den idén. Du skattar dig själv och dina kollegor skattar dig, i samma arbetskontext och utifrån samma frågor om beteende. Inga etiketter och inga personlighetstyper, bara en jämförelse av hur du ser dig själv och hur andra upplever dig i samspelet.
Resultatet blir en icke-dömande spegel. Den säger inte vem du är. Den visar hur du uppfattas, så att du medvetet kan välja hur du vill påverka.
Nästa gång du undrar hur du uppfattas på jobbet, räcker det alltså inte att fråga dig själv. Fråga dem som ser ditt beteende, och jämför med din egen bild.
Vad tror du att dina kollegor ser hos dig som du själv inte ser?
Se det du inte kan se själv
IDI:s beteendeprofil bygger på omgivningens bild av ditt faktiska beteende, inte på hur du beskriver det själv.
Vanliga frågor
Källor
- Vazire, S. (2010). "Who Knows What About a Person? The Self-Other Knowledge Asymmetry (SOKA) Model." Journal of Personality and Social Psychology, 98(2), 281-300.
- Oh, I.-S., Wang, G. & Mount, M. K. (2011). "Validity of Observer Ratings of the Five-Factor Model of Personality Traits: A Meta-Analysis." Journal of Applied Psychology, 96(4), 762-773.
