IDI är certifierat av DNV. Här är vad EFPA:s granskningsmodell prövar, och vad det betyder för dig.

Vem som helst kan skriva ihop ett frågeformulär, ge det ett namn och sälja det som ett test. Det finns inget som hindrar det. Den som köper testet har samtidigt små möjligheter att själv avgöra om det mäter något, om det mäter samma sak varje gång, eller om jämförelsegruppen som resultaten ställs mot är rimlig.

Det är därför oberoende granskning finns. Sedan hösten 2026 är IDI certifierat av DNV enligt EFPA:s granskningsmodell. Den här artikeln förklarar vad det är som har granskats, hur det går till och vad det innebär för dig som gör en profil, leder arbetet som handledare eller köper in IDI till en organisation.

Vad EFPA:s granskningsmodell är

EFPA är den europeiska psykologfederationen, där de nationella psykologförbunden ingår. Sveriges Psykologförbund är ett av dem. Federationens Board of Assessment har sedan länge förvaltat en gemensam modell för hur psykologiska test ska beskrivas och bedömas, så att en granskning i ett land kan läsas och förstås i ett annat.

Modellen heter formellt Model for the Review, Description and Evaluation of Psychological and Educational Tests. Den version som används i dag är 5.0, publicerad i augusti 2025. Det är den första stora revideringen sedan version 4.2.6 från 2013. Skälet till revideringen var att testpraktiken har förändrats: nästan alla test görs i dag på skärm, normer uppdateras löpande i stället för i upplagor, och rapporterna skrivs av datorer i stället för av psykologer.

Vad granskningen prövar

Modellen har två huvuddelar. Den första beskriver testet: vad det mäter, för vem, i vilka situationer, hur det administreras och vad som krävs av den som tolkar resultaten. Den andra delen är själva bedömningen. Där graderas testet på en skala från noll till fyra inom ett antal områden, och varje område avslutas med ett omdöme.

De områden som bedöms är testets teoretiska grund och dokumentation, normerna som resultaten jämförs med, reliabiliteten, validiteten, hur testet hanterar likabehandling, mångfald och inkludering, samt de datorgenererade rapporterna. Granskningen avslutas med en samlad bedömning.

Två av begreppen är värda att stanna vid. Reliabilitet handlar om hur stabil mätningen är: om samma person skulle få ungefär samma resultat om mätningen gjordes om, och om frågorna som ska mäta samma sak faktiskt hänger ihop. Validitet handlar om huruvida testet mäter det som påstås, och om resultaten säger något om det som händer utanför testet. Ett test kan vara reliabelt utan att vara valid. Det kan mäta något mycket stabilt som inte är det som utlovas.

Att normer och rapporter granskas är viktigt för ett verktyg som IDI. Normerna avgör vad som räknas som "mer" eller "mindre" av ett beteende, och de rapporter deltagaren får är det som faktiskt landar hos människor.

Så går certifieringen till

I Sverige ansvarar DNV för certifieringen av arbetspsykologiska test sedan 2015, då ansvaret togs över från Stiftelsen för Tillämpad Psykologi. DNV använder EFPA:s modell som grund och är ett oberoende certifieringsorgan, inte en branschorganisation.

Testutgivaren lämnar in dokumentationen: manualer, tekniska rapporter, normdata, studier av reliabilitet och validitet, och exempel på de rapporter som genereras. Två oberoende granskare, akademiker och praktiserande psykologer, bedömer materialet var för sig mot modellens kriterier. Utgivaren får en granskningsrapport med omdömena per område. Uppfyller testet kraven utfärdas ett certifikat, som anger om testet är certifierat för utveckling, för urval, eller för båda.

Certifieringen är inte ett betyg som ges en gång för alla. Ett certifikat gäller det test som granskades, och förändras testets uppbyggnad behöver det granskas igen.

Vad certifieringen innebär för IDI

IDI har en lång forskningsbakgrund. Ramverket utvecklades av Dr Richard Zackrison vid University of Minnesota 1977, har använts i svenskt arbetsliv sedan 1980-talet, och över 300 000 profiler ligger till grund för den svenska normen. 2013 granskade professor Bo Ekehammar vid Stockholms universitet testets psykometriska egenskaper och bekräftade reliabiliteten och validiteten.

Certifieringen lägger till något annat. Där den vetenskapliga granskningen svarade på frågan om IDI mäter väl, svarar certifieringen på om hela testet, från teori och dokumentation till normer och rapporter, håller måttet mot en fastlagd europeisk standard, bedömt av två granskare som inte har något intresse i utfallet. Det är ett omdöme som en köpare kan luta sig mot utan att själv behöva läsa en teknisk rapport.

Lika viktigt är vad certifieringen inte innebär. Den gör inte IDI till ett urvalsverktyg. IDI används enbart för utveckling, aldrig för rekrytering, befordran eller uppsägning, och resultaten är bara synliga för deltagaren själv. Det gäller precis som tidigare. Certifieringen ändrar inte heller hur arbetet går till: tolkningen av en profil sker fortfarande i samtal med en certifierad handledare eller genom den guidade självpresentationen i plattformen.

Ett test av ett annat slag

De flesta test som certifieras enligt EFPA:s modell tillhör en av två familjer. Personlighetstest ber dig beskriva dig själv: hur du brukar vara, vad du föredrar, hur du reagerar. Begåvnings- och färdighetstest mäter vad du kan prestera när du gör ditt bästa, till exempel logiskt eller numeriskt tänkande. Modellens beskrivningsdel sorterar varje test i en typ, och de allra flesta hamnar i någon av de två.

IDI passar inte i någon av dem. I certifikatet är IDI därför registrerat under testtypen Other, med beskrivningen "Perceived interpersonal behaviour / social-interaction style in a defined work role", alltså upplevt mellanmänskligt beteende, eller samspelsstil, i en avgränsad arbetsroll. IDI är det första och hittills enda verktyget som certifierats i den kategorin.

Skillnaden är inte en formalitet. Ett personlighetstest mäter din bild av dig själv, och den bilden är, som forskningen visar, ofta en annan än den dina kollegor har. IDI mäter det andra ledet: hur ditt beteende faktiskt upplevs av de personer du arbetar med, i den roll du har just nu. Svaren kommer från kollegorna, inte bara från dig, och de gäller en avgränsad kontext i stället för dig som person i allmänhet. Byter du roll kan profilen se annorlunda ut, och det är meningen.

Det ställer också andra frågor i granskningen än för ett personlighetstest: normer som bygger på hur människor beskrivs av andra, mätningens stabilitet när flera kollegor svarar, och validitet mot det som sker i samspelet på jobbet, inte mot ett personlighetsdrag. Att IDI har klarat granskningen i en egen kategori säger därför något om vad verktyget är. Inte ett personlighetstest med andra ord, utan en mätning av hur du upplevs.

Vad det betyder för dig

För dig som gör en profil betyder certifieringen att den bild dina kollegor ger av dig vilar på dokumenterade normer och en mätning vars stabilitet och träffsäkerhet har prövats av utomstående. Det är inte en åsikt om vem du är, utan en jämförelse mot en stor grupp andra, gjord med ett verktyg som har granskats.

För dig som köper in IDI till en organisation är certifieringen ett underlag som går att visa upp. Allt fler upphandlingar kräver certifierade test. Och i ISO 10667, standarden för bedömningstjänster som IDI:s tjänsteprocess följer, är det uppdragsgivarens ansvar att verktygen som används är dokumenterade och granskade. Certifieringen är svaret på den frågan innan den ställs.

För dig som är handledare betyder det att du kan hänvisa till en oberoende granskning när deltagare eller uppdragsgivare undrar vad som ligger bakom profilen. Metoden, samtalet och arbetssättet är desamma. Det som har tillkommit är en tredje parts intyg på att verktyget du arbetar med håller.

Vilka test används i din organisation i dag, och vet du vem som har granskat dem?